KUNG KRISTINA

Kadenz presenterar en recension av Kjell Lekebys bok Kung Kristina, Vertigo förlag, 2000. 
Spekulationer och teorier  efter denna intressanta bok borde få ny näring.

 
Drottning Kristina 26 år här avbildad av sin hovmålare, Sebastian Bourdon, under åren 1652-53. Drottningen är här 26 år och ett år senare abdikerade hon. Porträttet anses vara förskönande, hennes drag var egentligen grova och ingen i hennes samtid uppfattade henne som speciellt vacker.
 
Ex-drottning Kristina 34 år. Här avbildad av Abraham Wuchters, år 1660 vid ett av hennes besök i Sverige för att försöka utverka ett större underhåll. Här möter vi en annan Kristina, härjad, halvgammal, och tragisk. Helt visst en mycket sannare bild av henne.
 

Få personer inom svensk historia har väckt så heta och motstridiga känslor som drottning Kristina, få har som hon blivit föremål för så många vetenskapliga studier. Redan i sin samtid blev hon ytterst kontroversiell och mängder av skrönor och pamfletter finns bevarade om henne. Det är därför en både stimulerande och problematisk uppgift att skriva om henne. Det är naturligtvis drottningens två stora steg som ständigt söker sin förklaring: hennes abdikation och hennes konvertering. 
Curt Weibull tog för mer än 60 år sedan på weibullskt manér ett fast källkritiskt grepp på henne och utmönstrade en hel del av materialet kring henne. Kvar blev en drottning som styrdes av en religiös besatthet, vilken var Weibull själv totalt främmande men som därför för den kärve historieprofessorn gjorde hennes till synes irrationella handlande i någon mening rationellt. 
Sven Stolpe var ingalunda lika sträng i sin källkritik och valde och vrakade friskt i materialet och förnekade med emfas – och nog även tämligen övertygande – att Kristina alls varit en i vår mening from och besatt konvertit. I stället söker Stolpe visa att hennes intellektuella och internationella orientering fjärmade henne från lutherdomen; hon blev libertin, hennes moral styrdes mer av en nystoisk hållning à la mode och mindre av vad det svenska prästerskapet predikade.

Debatten kring Kristina har emellertid fortsatt. Den moderna kvinnoforskningen har uppmärksammat den svenska drottningen och ytterst komplexa förhållande till sitt eget kön. Under tidigt 90-tal kom det ut två doktorsavhandlingar om Kristina framlagda i USA och med mycket olika inriktning. Marie-Louise Rodén koncentrerade sig till perioden efter abdikationen. Hennes noggranna och solida avhandling Cardinal Decio Azzolino, Queen Christina of Sweden and the Squadrone Volante: Political and Administrative Developments at the Roman Curia, 1644-1692 (1992) visade också att det alltjämt finns mycket nytt material att hitta som kan ge nya perspektiv. Genom ett energiskt arkivarbete kunde Rodén måla upp en ny bild av Kristinas romerska period; drottningen var förvisso intrigant men också en kompetent och skicklig politiker, som i samverkan med kardinal Azzolino påverkade kyrkans utveckling under senare delen av 1600-talet. Susanna Åkerman koncentrerade sig i sin uppslagsrika men något osammanhängande bok Queen Christina of Sweden and her Circle (1991) i stället på den intellektuella och politiska miljö i vilken Kristina så gärna vistades; och hon sökte utifrån denna tolka drottningens abdikation och konvertering som en del i en storslagen politisk plan.  

 

Av dessa båda unga forskare är Kjell Lekeby avgjort mest påverkad av den senare, då han nu i en liten intressant men kanske också provocerande skrift tar upp en ny aspekt av Kristina. Det är människan eller - kanske bättre uttryckt – kvinnan som sätts i fokus. Runt Kristina spanns redan i hennes samtid mängder av historier om hennes sexualitet. Hon gifte sig aldrig och uttryckte en förfäran inför tanken att bli någons maka. Inte heller drottning Elisabeth hade trots många inviter valt sig någon make. Ett giftermål hade onekligen inneburit en komplikation för en styrande drottning eftersom inom äktenskapet skulle kvinnan vara sin man underdånig medan hon ju i övrigt hade varit sin makes härskarinna; samtidigt var äktenskapet nödvändigt för att trygga tronföljden. Kristina valde alltså inte att äkta exempelvis sin kusin Carl Gustav och att därmed välja en make till vilken hon rentav hade kunnat avstå sin krona. Hon valde istället att abdikera och låta kusinen bli kung direkt och på egen hand ombesörja tronföljden. Däri låg något utmanande och än mer påtagligt blev hennes egensinnighet, då hon övergav fädernas tro och valde Rom. 
Att Europa snabbt översållades av skvaller och förtal om drottningen från Norden är därför inte förvånande. I politiken hade hon skuffat Oxenstiernorna åt sidan och redan under sin tid som regent blev hon omstridd. Hon samlade på ett egenmäktigt sätt kring sig en ung intelligentia av européer och skaffade sig därmed rykte om lärdom. Lekeby är emellertid inte särskilt imponerad av drottningen. Han beskriver hennes förståndsgåvor och lärdom som tämligen måttliga. Och han är övertygad om att drottningen egentligen – alla berättelser om hennes sexuella utsvävningar till trots – egentligen led av sexualskräck. Författaren finner det därför inte osannolikt att drottningen faktiskt aldrig hade något umgänge med män. Han avvisar därför också uppfattningen att drottningens och kardinal Azzolinos relation skulle ha varit av annan än andlig natur.

Kristinas intresse för alkemi och allehanda i tiden gångbara materieteorier får ändå en bestämmande inriktning på henne, om vi får tro Lekeby. Ty enligt  den rådande aristoteliska naturfilosofin var kvinnan en mer eller mindre "misslyckad man". Det fanns med andra ord inte en tydlig uppfattning om skillnaden mellan könen. Den alkemiska teorin innebar å andra sidan att naturen inte hade några fixerade gränser alls. Med hjälp av den vises sten kunde ju alkemisten förvandla metaller. Det låg då nära tillhands att också tänka sig möjligheten av att transformera kön. En kvinna skulle därmed faktiskt kunna bli man. Lekeby kan också återge dramatiken ifrån en händelse så sent som mot slutet av 1670-talet, då Kristina fick livmoderframfall. Men hon och läkaren tolkade det först som att en manslem faktiskt hade växt ut på henne och därmed definitivt fullbordat metamorfosen; hon lär av sin kammarjungfru ha hälsats med orden: "Var hälsad svenskarnas konung!" Snart nog insåg läkaren emellertid sitt misstag. Drottningen förblev kvinna.

Det är en kraftfullt skriven framställning som i sin pregnans rymmer en hel del intressant. Men naturligtvis kan också samma invändningar riktas mot denna bok som mot så mycket av det som är skrivet om Kristina, d.v.s. att den spinner teorier på ett mycket bräckligt källmaterial eller snarare på ett material vars tillförlitlighet i varje enskilt stycke starkt kan ifrågasättas. Författaren är heller inte omedveten om det även om hans ibland yppade osäkerhet om materialets tillförlitlighet strax därpå glöms bort.

Då man kommer till så personliga ämnen som kropps- och könsuppfattning är det naturligtvis ytterst svårt att hitta en rimlig avvägning mellan pamfletternas perfiditeter och ambitionen att söka teckna en helhetsbild av mängden spridda anekdoter och berättelser.

Men även om man alltså skulle önskat att Lekeby oftare hade fört en diskussion om källornas tillförlitlighet så vinner i ett annat avseende hans framställning trovärdighet. Ty ingen tvekan kan råda om att drottningen varit ytterst intresserad och – sannolikt också påverkad – av samtidens filosofiska diskussioner. Man kan naturligtvis ifrågasätta hur pass lärd hon egentligen var och hur mycket hon verkligen begrep men obestridligt är ändå att hon omgav sig med lärde, att hon rimligen i någon mån lät sig påverkas av de diskussioner dessa förde. Att hon därför också faktiskt skulle ha kunnat hysa sådana åsikter på sitt eget kön och en förhoppning om möjligheten av en lyckosam metamorfos är nog inte så fantasiskt och osannolikt. Kanske snarare tvärtom. Däremot är det ju vanskligare att dra säkrare slutsatser om hennes sexuella läggning och hennes sexuella preferenser. Och därmed får vi kanske låta oss nöja.

 
Erland Sellberg
 
(Red. anm.) 
Denna artikel har tidigare varit införd i, ad familiares 2-2000
Boken "Kung Kristina" kan beställas per e-post: [email protected]
eller per tel: 08-642 55 08 eller per post.
Pleiaderna
Katarina Bangata 67, 5 tr
116 42 Stockholm
Pris 120:- inkl. porto (i bokhandeln 195:-)